jaha. Okej. Så låt oss säga att glädjen över det svarade mejlet har lagt sig något nu och börjar så småningom (inte riktigt ännu) att ersättas med ett litet, om än befinnande, frö av ångest.
för; vad händer nu?
jag har aldrig gjort sånt här.
jag blev tillsammans med min första pojkvän när jag var 17 år.
han var en kompis kompis.
jag blev tillsammans med min andra pojkvän när jag var 19 år.
han var en kompis kompis.
jag vet inte hur man gör sånt här, på riktigt. jag har aldrig (typ vad jag kan minnas med undantag för några tonårs-sms med en kille jag gillade i högstadiet, men det är en helt annan historia) hållit på med sånt här "flörtande" om man kan kalla det för det. om det ens är det?
aaah. så sjukt frusterande.
googlar och hamnar på en wikiHow om "How to Keep a Man" och "How to Seduce a Man" med dom typ vidrigaste råden ever. man ska bland annat välja en parfym som killar gillar, lära sig dansa för killarnas skull och "make him feel like a King". Helt jävla sick. Inte alls klokare. sån jävla sexist-bull.
samtidigt är det ju nästan lika mycket skitsnack det här med "var bara dig själv". för inte fan kan jag vara mig själv helt fullt ut. inte över internet. inte när man inte träffas face to face och snackar. jag vill ju inte skrämma bort killen, jag vill övertyga honom om att han ska träffa mig när han flyttar till stockholm.
och så kommer det igen såklart, den andra sidan: "vadå övertyga honom? han ska väl gilla dig för den du är punkt slut. det ska väl egentligen inte spela någon roll alls vad du skriver, gillar han dig så kommer ni att träffas. håll inte på med spel. var den du är".
så tycker jag ju såklart.
egentligen.
hatar det här dubbelkriget som pågår i mitt huvud hela tiden.
tror hursomhelst att jag försöker mig på den här.
1. vänta i någon/ra dagar till innan jag svarar (det ska man tydligen göra, men detssutom känns det bra att kunna dra ut på mejlgrejen så långt som möjligt med så få sådana saker som möjligt. kort och gott jag vill att det ska bli höst så jag kan träffa killen.)
2. skriva något kul. och smart. och intressant. och hålla det kort. och lite flörtigt. (juste. och så var vi tillbaka där vi började.)
AAH! frustrationen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tror att du klarar det alldeles utmärkt, hjärtat! Fundera en dag till eller två, sen skriver du något som du själv hade velat läsa. :)
åh jag hoppas att det går bra. ja, nu har jag iallafall skrivit ihop något litet och skickat. problemet är ju att jag hade blivit glad för vad han än skrivit...
Skicka en kommentar