la vie

ett av problemen med att ha en sådan rik fantasi som jag har är att man lätt fastnar i dagdrömerier om hur mysigt det skulle vara att gå på dejt men en viss snubbe, vem som helst egentligen (köpenhamn) och saker som skulle kunna hända då. vilka platser jag vill visa etc etc.

skriver dagens sanning i ett sms till A
"jag blir ju förälskad i alla män jag umgås med i längre än fem minuter"

och ja, visst är det så.

å andra sidan kan man ju vända på steken och tona ned det hysteriska lite genom att tänka att jag faktiskt har ett sjukt tråkigt jobb som säkerligen i det långa loppet skulle få mig att tappa glädjen till livet totalt och i och med det är i ett STORT behov av lite distraherande fantasier.

kan dock tilläggas att det börjar gå lite väl långt när jag (medan jag hjälper en en drös med asjobbiga turister) börjar tänka tillbaka på det där mycket trevliga kyssandet som jag ägnade mig åt i köpenhamn. och hur det kändes när han la upp mina ben på sina. och exakt på vilket sätt det pirrade när han höll mig i handen.

typ sånt.

skyller dock på mensen (lite).
och på den enorma sjukdomstristessen (lite).

hursom,

köpenhamn har fått post i lådan.