jag är rädd att jag håller på att rosta lite långsamt inombords. jag är rädd att jag säger till människor som frågar att jag inte är redo för något nytt, att jag inte orkar lägga ned tiden på det, att jag är emotionellt utmattad men jag vet inte om det stämmer? jag vet inte om det stämmer eller om det bara är
rädslan
som klöser tag i mig.
ikväll saknar jag att ligga bredvid någon, att andas in någon annan människas doft. ikväll saknar jag att vara tyst i någon annans sällskap att vila i någon annans knä att lägga mitt ansikte mot en annan mans hals
allt det
saknar jag ikväll
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Känner så väl igen mig i det du skriver i detta inlägg...man vill ju så gärna ge sig in i något igen men rädslan för att återigen bli bränd klöser i en. Då är det enklare att gömma sig i orden " Jag är inte redo än". Men ju längre man väntar...
precis. man kanske bara måste lära sig själv att tänka mindre. och våga mer.
Skicka en kommentar